Kognitiva Teamet logo
BehandlareBehandlingsmetoderKonsultationFöretagPriserOm ossKontakt
Logga in
Kognitiva TeametKognitiva Teamet - Terapi för ditt välmåendeGratis konsultation

Om oss

Om ossKarriärFakta och rådKontakt

Utforska

Vanliga frågorBehandlingsmetoderPsykiska problemFör företag

Kontakt

info@kognitivateamet.se08-678 79 08

Sociala medier

FacebookInstagramLinkedIn

© Copyright 2026

PersonuppgiftspolicyAllmänna villkor
Kognitiva Teamet
Kognitiva teametBipolär sjukdom

Bipolär sjukdom

Bipolär sjukdom är ett psykiskt tillstånd som innebär återkommande perioder av depression och perioder med förhöjt eller förändrat stämningsläge. Symtomen kan påverka energi, sömn, tankar, beteende och vardagsliv, men med rätt behandling går det ofta att stabilisera måendet.

Hitta behandlareGratis konsultation

Vad är bipolär sjukdom?

Bipolär sjukdom är ett psykiskt tillstånd som kännetecknas av tydliga förändringar i stämningsläge, energi och aktivitetsnivå. Personen kan ha perioder av depression och perioder av mani eller hypomani.

Under en depressiv period kan personen känna sig nedstämd, energilös eller ha minskat intresse för sådant som vanligtvis känns meningsfullt. Sömn, koncentration och självkänsla kan också påverkas.

Under en manisk eller hypoman period kan energin och aktivitetsnivån i stället öka. Personen kan behöva mindre sömn, få många idéer, prata mer än vanligt och känna sig ovanligt självsäker. Vid mani kan omdömet påverkas så mycket att personen exempelvis tar stora ekonomiska eller sociala risker.

Bipolär sjukdom ser olika ut från person till person. Perioderna kan vara olika långa och det kan även förekomma perioder med stabilt stämningsläge mellan episoderna.

Vanliga uttryck

Bipolär sjukdom kan se olika ut beroende på vilka typer av episoder personen har och hur ofta de förekommer.

Bipolär sjukdom typ 1

Bipolär sjukdom typ 1 innebär att personen har haft minst en manisk episod. Depressioner är vanliga, men krävs inte för diagnosen. En manisk episod kan innebära en tydlig förändring i stämningsläge och aktivitetsnivå och kan bli så allvarlig att personen behöver sjukhusvård.

Bipolär sjukdom typ 2

Vid bipolär sjukdom typ 2 förekommer depressiva episoder tillsammans med hypomana episoder. Hypomani innebär ett tydligt förändrat stämningsläge och ökad energi, men är mindre allvarlig än mani. Depressionerna kan däremot vara mycket påfrestande och påverka vardagen betydligt.

Hypomani

Hypomani innebär en period med förhöjt eller irritabelt stämningsläge, ökad energi och minskat sömnbehov. Personen kan bli mer aktiv, pratsam eller impulsiv än vanligt. Till skillnad från mani leder hypomani vanligtvis inte till lika omfattande funktionspåverkan eller förlust av verklighetsförankring.

Mani

Mani innebär en kraftig förändring av stämningsläge, energi och aktivitetsnivå. Personen kan få mycket lite sömn, vara mycket impulsiv, ha starkt ökad självkänsla eller få svårt att bedöma konsekvenserna av sina handlingar. I svårare fall kan mani innebära psykotiska symtom och behov av sjukhusvård.

Bipolär depression

En bipolär depression kan likna andra former av depression. Personen kan bli nedstämd, energilös, få svårt att känna glädje och tappa motivation eller intresse. Behandlingen behöver ta hänsyn till att depressionen förekommer inom ramen för bipolär sjukdom, eftersom behandlingsstrategin kan skilja sig från behandling av unipolär depression.

Vad orsakar bipolär sjukdom?

Det finns ingen enskild orsak till bipolär sjukdom. Tillståndet tros utvecklas genom en kombination av genetiska, biologiska och miljömässiga faktorer.

Ärftlighet har betydelse. Risken att utveckla bipolär sjukdom är högre om nära familjemedlemmar har tillståndet, men det betyder inte att en person med bipolär sjukdom i familjen automatiskt kommer att utveckla det.

Stress, sömnbrist och större förändringar i livet kan påverka sjukdomsförloppet och hos vissa bidra till att episoder utlöses. Alkohol och andra substanser kan också påverka stämningsläget och göra symtomen svårare att hantera.

Stöd och behandling vid bipolär sjukdom

Bipolär sjukdom behöver vanligtvis behandlas inom vården. Behandlingen syftar framför allt till att stabilisera stämningsläget, minska risken för nya episoder och hjälpa personen att fungera i vardagen.

Läkemedel är ofta en central del av behandlingen. Vilken behandling som passar beror bland annat på om personen befinner sig i en depressiv, manisk eller stabil fas och på tidigare sjukdomsepisoder.

Psykologiskt stöd och psykoterapi kan vara ett viktigt komplement. Det kan exempelvis handla om att lära sig känna igen tidiga tecken på förändrat stämningsläge, hantera stress och skapa stabila rutiner.

Regelbundna sömnvanor, återhämtning och kunskap om egna varningssignaler kan också vara viktiga delar av att förebygga nya episoder.

Stöd och behandlingssteg

Behandlingen behöver anpassas efter personens symtom, tidigare episoder och aktuella livssituation. Målet är både att behandla den aktuella episoden och att förebygga framtida perioder av kraftigt förändrat stämningsläge.

Bedömning och diagnos

Först kartläggs personens symtom, tidigare perioder av depression, mani eller hypomani samt eventuella andra psykiska eller kroppsliga besvär. Eftersom bipolär sjukdom kan likna andra tillstånd är det viktigt med en noggrann bedömning över tid.

Stabilisering

Om personen befinner sig i en pågående manisk eller depressiv episod fokuserar behandlingen först på att stabilisera måendet. Vid svårare episoder kan mer omfattande psykiatrisk vård behövas.

Långsiktig behandling

Efter en akut episod fortsätter behandlingen ofta för att minska risken för återfall. Läkemedel kan kombineras med psykologiskt stöd och uppföljning inom vården.

Identifiera tidiga varningssignaler

Personen kan lära sig att känna igen förändringar som kan föregå en ny episod. Det kan exempelvis vara förändrade sömnvanor, ökad aktivitet, irritabilitet, ovanligt många idéer eller förändrat beteende.

Skapa stabila rutiner

Regelbunden sömn, återhämtning och struktur i vardagen kan vara viktiga delar av att stabilisera måendet. Det kan också vara hjälpsamt att identifiera situationer som ökar risken för stress eller sömnbrist.

Förebygga återfall

En långsiktig plan kan göra det lättare att agera tidigt om symtomen börjar förändras. Närstående kan också involveras om personen själv vill det, särskilt eftersom de ibland kan upptäcka förändringar innan personen själv gör det.

När ska man söka hjälp?

Gratis konsultation

Det är viktigt att söka hjälp om återkommande förändringar i stämningsläge påverkar vardagen eller om du känner igen tecken på mani, hypomani eller depression.

Sök vård om du exempelvis under en period:

  • Har betydligt mindre behov av sömn utan att känna dig trött.

  • Blir ovanligt energisk eller aktiv.

  • Pratar mycket mer eller snabbare än vanligt.

  • Får många nya idéer och har svårt att varva ner.

  • Tar större risker än du brukar.

  • Blir kraftigt nedstämd eller tappar intresset för sådant du vanligtvis tycker om.

  • Får stora förändringar i sömn, energi eller koncentration.

Vid en tydlig manisk episod kan personen själv ha svårt att förstå att beteendet har förändrats. Närstående kan därför vara viktiga för att uppmärksamma förändringar och hjälpa personen att söka vård.

Om en depressiv period innebär självmordstankar eller om det finns en omedelbar risk att personen skadar sig själv eller någon annan behövs akut hjälp.