Kognitiva Teamet logo
BehandlareBehandlingsmetoderKonsultationFöretagPriserOm ossKontakt
Logga in
Kognitiva TeametKognitiva Teamet - Terapi för ditt välmåendeGratis konsultation

Om oss

Om ossKarriärFakta och rådKontakt

Utforska

Vanliga frågorBehandlingsmetoderPsykiska problemFör företag

Kontakt

info@kognitivateamet.se08-678 79 08

Sociala medier

FacebookInstagramLinkedIn

© Copyright 2026

PersonuppgiftspolicyAllmänna villkor
Kognitiva Teamet
Kognitiva teametDysmorfofobi

Dysmorfofobi

Dysmorfofobi, även kallat kroppsdysmorfiskt syndrom, innebär en stark och återkommande oro över upplevda fel eller brister i det egna utseendet. Tankarna kan ta mycket tid och leda till kontrollbeteenden, undvikande och stort psykiskt lidande.

Hitta behandlareGratis konsultation
Dysmorfofobi

Vad är dysmorfofobi?

Dysmorfofobi, eller kroppsdysmorfiskt syndrom, är ett psykiskt tillstånd där personen blir starkt upptagen av en eller flera upplevda brister i sitt utseende. Bristerna kan vara mycket små eller inte alls synliga för andra.

Det kan exempelvis handla om hud, hår, näsa, tänder, ansiktsform eller kroppens proportioner. Personen kan lägga mycket tid på att kontrollera sitt utseende, jämföra sig med andra eller försöka dölja det som upplevs som fel.

Oro och självkritik kring utseendet kan bli så omfattande att det påverkar arbete, studier, relationer och sociala situationer. Vissa undviker exempelvis speglar och sociala sammanhang, medan andra kontrollerar sitt utseende upprepade gånger.

Dysmorfofobi handlar inte om vanlig osäkerhet kring sitt utseende. Det är graden av upptagenhet, lidandet och påverkan på vardagen som gör att problemen kan bli ett psykiatriskt tillstånd.

Vanliga uttryck

Dysmorfofobi kan ta sig olika uttryck beroende på vad personen fokuserar på och vilka strategier som används för att hantera oron.

Upptagenhet vid en specifik kroppsdel

Personen kan bli starkt fokuserad på en viss del av kroppen eller ansiktet som upplevs som felaktig eller avvikande.

Överdrivet speglande

Vissa kontrollerar sitt utseende upprepade gånger i spegeln, på fotografier eller i andra reflekterande ytor. Kontrollen kan ge tillfällig lättnad men ofta återkommer oron snabbt.

Undvikande

Andra undviker i stället speglar, fotografier, sociala situationer eller miljöer där de tror att andra kommer att lägga märke till det som upplevs som en brist.

Kamouflerande beteenden

Personen kan försöka dölja det som upplevs som fel genom exempelvis kläder, smink, frisyr eller andra strategier. För vissa kan detta ta mycket tid varje dag.

Jämförelser och bekräftelsesökande

Det kan förekomma ett starkt behov av att jämföra sitt utseende med andra eller fråga närstående om man ser normal ut. Även om personen får bekräftelse kan oron snabbt återkomma.

Vad orsakar dysmorfofobi?

Det finns ingen enskild orsak till dysmorfofobi. Tillståndet tros utvecklas genom en kombination av biologiska, psykologiska och sociala faktorer.

Perfektionism, låg självkänsla och stark självkritik kan bidra till att negativa tankar om utseendet får större betydelse. Tidigare erfarenheter av mobbning, kommentarer om utseende eller andra sociala erfarenheter kan också påverka.

Samhällets och sociala mediers fokus på utseende kan förstärka jämförelser och negativa föreställningar om hur man borde se ut. Det är däremot inte en enskild förklaring till varför vissa utvecklar dysmorfofobi.

Ångest, depression och andra psykiska besvär kan förekomma samtidigt.

Behandling vid dysmorfofobi

Dysmorfofobi går att behandla. Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en vanlig behandlingsform och fokuserar bland annat på tankar och beteenden som håller oron kring utseendet kvar.

En viktig del kan vara att gradvis minska kontrollbeteenden, jämförelser och undvikanden. Personen får också arbeta med hur tankar om utseendet tolkas och hur mycket betydelse de får för självkänslan.

I vissa fall kan läkemedelsbehandling, exempelvis SSRI, vara ett alternativ eller ett komplement till psykologisk behandling. Vilken behandling som passar beror på symtomens omfattning och personens individuella situation.

Behandlingssteg

Behandlingen anpassas efter hur mycket problemen påverkar vardagen och vilka beteenden som håller oron kvar.

Bedömning

Först kartläggs tankarna kring utseendet, hur mycket tid de tar och vilka beteenden som används för att hantera oron. Även eventuell ångest, depression eller annan psykisk ohälsa kan behöva uppmärksammas.

Förstå tankemönster och beteenden

Personen får hjälp att se sambandet mellan tankar, känslor och beteenden. Det kan exempelvis bli tydligare hur spegelkontroller, jämförelser och undvikande tillfälligt minskar ångesten men samtidigt håller problemet vid liv.

Minska kontroll och undvikande

En central del av KBT kan vara att gradvis minska beteenden som spegelkontroller, kamouflering och bekräftelsesökande. Målet är att kunna hantera obehaget utan att behöva utföra dessa beteenden.

Utmana negativa tankar

Behandlingen kan fokusera på att ifrågasätta överdrivet negativa tolkningar av det egna utseendet och minska den betydelse som utseendet får för självkänslan.

Återgå till vardagen

När oron minskar kan personen lättare återgå till sociala situationer, aktiviteter och relationer som tidigare undvikits. Målet är att utseendet ska ta mindre plats och att vardagen ska kunna styras av andra värden och intressen.

När ska man söka hjälp?

Gratis konsultation

Det kan vara bra att söka hjälp om tankar eller oro kring utseendet tar mycket tid eller börjar begränsa livet.

Tecken på att det kan vara dags att söka hjälp är exempelvis:

  • Du tänker mycket på en eller flera upplevda brister i ditt utseende.

  • Du kontrollerar dig ofta i spegeln eller andra reflekterande ytor.

  • Du undviker speglar helt för att slippa obehaget.

  • Du jämför regelbundet ditt utseende med andras.

  • Du försöker ständigt dölja eller förändra en viss del av ditt utseende.

  • Du undviker sociala situationer på grund av oro för hur du ser ut.

  • Du söker upprepade gånger bekräftelse från andra.

  • Tankarna påverkar arbete, studier, relationer eller livskvalitet.

Om utseendeoron leder till stark ångest, isolering eller nedstämdhet är det viktigt att söka professionell hjälp.