Kognitiva Teamet logo
BehandlareBehandlingsmetoderKonsultationFöretagPriserOm ossKontakt
Logga in
Kognitiva TeametKognitiva Teamet - Terapi för ditt välmåendeGratis konsultation

Om oss

Om ossKarriärFakta och rådKontakt

Utforska

Vanliga frågorBehandlingsmetoderPsykiska problemFör företag

Kontakt

info@kognitivateamet.se08-678 79 08

Sociala medier

FacebookInstagramLinkedIn

© Copyright 2026

PersonuppgiftspolicyAllmänna villkor
Kognitiva Teamet
Kognitiva teametEmetofobi

Emetofobi

Emetofobi är en stark och ihållande rädsla för att kräkas eller se andra kräkas. Rädslan kan leda till undvikande av mat, platser och situationer och påverka vardagen betydligt.

Hitta behandlareGratis konsultation

Vad är emetofobi?

Emetofobi är en stark rädsla för att kräkas, se någon annan kräkas eller hamna i situationer där kräkningar kan förekomma. Rädslan kan handla både om själva kräkningen och om känslan av att tappa kontrollen eller inte kunna ta sig från situationen.

Personen kan bli mycket uppmärksam på kroppsliga signaler som illamående, magont eller förändringar i magen. Vanliga situationer kan då börja upplevas som hotfulla, även när risken för att kräkas är liten.

För att hantera rädslan kan personen undvika restauranger, resor, kollektivtrafik, alkohol, vissa livsmedel eller sociala situationer. Det kan också förekomma upprepade kontroller av matens kvalitet, kroppens signaler eller tillgången till toaletter.

Emetofobi kan påverka både socialt liv, arbete, studier och matvanor. Det är mer än en vanlig motvilja mot att kräkas och kan innebära ett betydande psykiskt lidande.

Vanliga uttryck

Emetofobi kan se olika ut beroende på vad personen är mest rädd för och vilka strategier som används för att hantera rädslan.

Rädsla för att själv kräkas

Personen kan vara mycket rädd för att själv börja kräkas. Även normala förändringar i magen kan då tolkas som tecken på att kräkning är nära.

Rädsla för att se andra kräkas

Vissa är främst rädda för att se eller höra någon annan kräkas. Det kan leda till undvikande av exempelvis fester, skolor, förskolor eller andra platser där någon kan bli sjuk.

Rädsla för att bli magsjuk

Rädslan kan vara starkt kopplad till magsjuka eller matförgiftning. Personen kan därför vara mycket noggrann med hygien, matförvaring och vilka livsmedel som äts.

Undvikande av mat

Personen kan undvika vissa livsmedel eller äta mycket begränsat på grund av rädsla för illamående eller kräkning. I mer omfattande fall kan detta påverka näringsintaget.

Kontroll och säkerhetsbeteenden

Det kan förekomma upprepade kontroller av mat, kroppsliga symtom och omgivningen. Personen kan exempelvis alltid vilja veta var närmaste toalett finns eller bära med sig saker som känns trygghetsskapande.

Vad orsakar emetofobi?

Det finns ingen enskild orsak till emetofobi. Fobin kan utvecklas efter en obehaglig eller skrämmande upplevelse av att kräkas, särskilt om upplevelsen har upplevts som mycket hotfull.

För vissa utvecklas rädslan mer gradvis utan att det går att identifiera en specifik händelse. Även generell ångest, stark känslighet för kroppsliga signaler eller en rädsla för att förlora kontrollen kan bidra.

När personen börjar undvika situationer som väcker rädsla minskar ångesten ofta tillfälligt. Det kan förstärka undvikandet och göra att rädslan blir kvar eller ökar över tid.

Behandling vid emetofobi

Emetofobi går att behandla. Kognitiv beteendeterapi (KBT) med exponering är en vanlig och effektiv behandlingsmetod för specifika fobier.

I behandlingen får personen gradvis närma sig situationer, tankar eller kroppsliga känslor som väcker rädsla. Exponeringen anpassas efter individens förutsättningar och sker stegvis.

Behandlingen kan också fokusera på katastroftankar kring kräkning, överdriven kontroll och säkerhetsbeteenden. Målet är att personen ska kunna hantera obehaget utan att behöva undvika eller kontrollera situationen.

Behandlingssteg

Behandlingen anpassas efter hur stark rädslan är och vilka situationer som undviks. Exponering är ofta en central del.

Kartläggning

Först identifieras vad personen är rädd för, vilka situationer som undviks och vilka säkerhetsbeteenden som används. Man undersöker också hur rädslan påverkar vardagen.

Förstå ångesten

Personen får lära sig hur rädsla och ångest fungerar och hur undvikande kan göra att en fobi blir kvar. Det kan också vara viktigt att förstå hur kroppsliga signaler som illamående kan förstärkas av oro.

Skapa en exponeringsplan

Tillsammans med behandlaren skapas en stegvis plan där personen närmar sig situationer som väcker rädsla. Man börjar vanligtvis på en hanterbar nivå och ökar svårighetsgraden successivt.

Exponering

Personen tränar på att vara kvar i situationer som väcker obehag utan att fly, undvika eller använda lika många säkerhetsbeteenden som tidigare.

Minska undvikande och kontroll

En viktig del är att gradvis minska beteenden som håller rädslan vid liv. Det kan exempelvis handla om överdriven kontroll av mat, hygien eller kroppsliga signaler.

Återgå till vardagen

När rädslan blir mer hanterbar kan personen successivt återuppta aktiviteter som tidigare undvikits. Målet är att kunna äta, resa, umgås och delta i vardagen utan att rädslan för kräkning styr besluten.

När ska man söka hjälp?

Gratis konsultation

Det kan vara bra att söka hjälp om rädslan för att kräkas begränsar vardagen eller leder till ett omfattande undvikande.

Det kan exempelvis vara aktuellt om du:

  • Undviker platser eller situationer där någon skulle kunna kräkas.

  • Undviker vissa livsmedel av rädsla för att bli sjuk.

  • Har svårt att äta på restauranger eller tillsammans med andra.

  • Undviker resor, kollektivtrafik eller sociala aktiviteter.

  • Kontrollerar matens kvalitet eller utgångsdatum överdrivet mycket.

  • Blir mycket rädd när du känner minsta tecken på illamående.

  • Undviker personer som du tror kan vara sjuka.

  • Upplever att rädslan påverkar relationer, arbete, studier eller livskvalitet.

Om rädslan börjar påverka hur mycket eller vad du äter är det särskilt viktigt att söka hjälp.