Kognitiva Teamet logo
BehandlareBehandlingsmetoderKonsultationFöretagPriserOm ossKontakt
Logga in
Kognitiva TeametKognitiva Teamet - Terapi för ditt välmåendeGratis konsultation

Om oss

Om ossKarriärFakta och rådKontakt

Utforska

Vanliga frågorBehandlingsmetoderPsykiska problemFör företag

Kontakt

info@kognitivateamet.se08-678 79 08

Sociala medier

FacebookInstagramLinkedIn

© Copyright 2026

PersonuppgiftspolicyAllmänna villkor
Kognitiva Teamet
Kognitiva teametHetsätning

Hetsätning

Hetsätning innebär återkommande episoder där man äter stora mängder mat och upplever att man tappar kontrollen över ätandet. Det kan följas av skuld, skam och starkt obehag och påverka både psykiskt och fysiskt mående.

Hitta behandlareGratis konsultation

Vad är hetsätning?

Hetsätning innebär att en person under en begränsad period äter en större mängd mat än vad de flesta skulle göra i en liknande situation och samtidigt upplever att det är svårt att kontrollera sitt ätande.

Under en episod kan personen äta snabbt, fortsätta äta trots att kroppen känns mätt eller äta när man egentligen inte är hungrig. Det är också vanligt att äta ensam eller i hemlighet på grund av skam eller rädsla för andras reaktioner.

Efteråt kan personen känna skuld, skam, ångest eller starkt obehag. Till skillnad från bulimi förekommer vid hetsätningsstörning inte regelbundna kompensatoriska beteenden som kräkningar, fasta eller överdriven träning.

Hetsätning kan förekomma utan att personen har en viss kroppsstorlek. Det är inte mängden mat i sig som avgör om det handlar om en ätstörning, utan kombinationen av kontrollförlust, återkommande episoder och det lidande eller den påverkan som problemen orsakar.

Vanliga kännetecken

Hetsätning kan se olika ut och kan påverkas av både situationen och personens känslomässiga mående.

Kontrollförlust

En central del är känslan av att inte kunna kontrollera sitt ätande. Personen kan uppleva att det är svårt att sluta äta även när man egentligen vill.

Snabbt ätande

Under en hetsätningsperiod kan personen äta betydligt snabbare än vanligt. Det kan göra det svårare att uppmärksamma kroppens signaler om hunger och mättnad.

Äta trots mättnad

Personen kan fortsätta äta trots att magen redan känns full eller obehagligt mätt. Det kan efteråt leda till både fysiskt och psykiskt obehag.

Äta i ensamhet

Skam och rädsla för andras reaktioner kan göra att personen helst äter när ingen annan ser. Det kan i sin tur bidra till att problemet blir mer isolerat.

Skuld och skam

Efter en episod är det vanligt att känna skuld, skam eller besvikelse över sitt beteende. Dessa känslor kan leda till nya försök att begränsa maten, vilket kan bidra till att cirkeln fortsätter.

Känslomässigt ätande

För vissa är hetsätning starkt kopplad till känslor som stress, oro, ensamhet eller nedstämdhet. Ätandet kan då fungera som ett sätt att tillfälligt hantera eller dämpa obehag.

Vad orsakar hetsätning?

Det finns ingen enskild orsak till hetsätning. Problemen kan utvecklas genom en kombination av biologiska, psykologiska och sociala faktorer.

Strikta regler kring mat och återkommande försök att begränsa ätandet kan bidra till en ond cirkel. Om personen äter för lite eller förbjuder sig själv vissa livsmedel kan hungern och suget öka, vilket kan göra kontrollförlust mer sannolik.

Stress, ångest, ensamhet och andra starka känslor kan också bidra. För vissa blir mat ett sätt att tillfälligt dämpa obehagliga känslor eller få en stund av tröst och avkoppling.

Låg självkänsla, stark självkritik och missnöje med kroppen kan ytterligare förstärka problemen.

Behandling av hetsätning

Hetsätningsstörning går att behandla och många kan få betydligt bättre kontroll över sitt ätande med rätt stöd.

Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en vanlig behandlingsform. Behandlingen fokuserar bland annat på att skapa regelbundna matvanor, förstå vad som utlöser hetsätning och förändra tankar och beteenden som håller problemet kvar.

Man kan också arbeta med känsloreglering, självkritik och kroppsuppfattning. Målet är inte att följa en strikt diet, utan att skapa ett mer stabilt och mindre konfliktfyllt förhållande till mat.

Om ångest, depression eller annan psykisk ohälsa förekommer samtidigt kan även dessa besvär behöva behandlas.

Behandlingssteg

Behandlingen fokuserar på att bryta mönstret av återkommande hetsätning och skapa mer stabila matvanor.

Bedömning

Först kartläggs hur ofta hetsätning förekommer, vilka situationer som brukar föregå episoderna och hur personen mår före och efteråt. Man undersöker också om det finns andra ätstörningssymtom eller psykisk ohälsa.

Regelbundna matvanor

En viktig del av behandlingen är att skapa regelbundna och tillräckliga måltider. Det kan minska kraftig hunger och göra det lättare att bryta mönstret av restriktion och hetsätning.

Identifiera utlösande faktorer

Personen får hjälp att upptäcka vilka situationer, tankar och känslor som brukar föregå hetsätning. Det kan exempelvis handla om stress, ensamhet, konflikter eller strikta regler kring mat.

Hantera känslor utan mat

Om hetsätning fungerar som ett sätt att hantera obehagliga känslor kan behandlingen fokusera på andra strategier för att hantera stress, oro, ledsenhet och frustration.

Arbeta med självkritik och kroppsbild

Negativa tankar om kroppen och det egna värdet kan bidra till att problemen fortsätter. Behandlingen kan därför också fokusera på att minska självkritik och utveckla en mer balanserad syn på kroppen.

Förebygga återfall

När hetsätningen minskar arbetar man med att känna igen tidiga varningssignaler och behålla regelbundna matvanor även under perioder av stress eller förändring.

När ska man söka hjälp?

Gratis konsultation

Det kan vara bra att söka hjälp om hetsätning återkommer och påverkar ditt mående eller din vardag.

Det kan exempelvis vara aktuellt om du:

  • Ofta känner att du tappar kontrollen över ditt ätande.

  • Äter stora mängder mat trots att du inte är hungrig.

  • Äter mycket snabbt under hetsätningsperioder.

  • Äter i hemlighet eller undviker att berätta om ditt ätande.

  • Känner stark skam, skuld eller ångest efter att du har ätit.

  • Försöker kompensera genom att begränsa maten efteråt.

  • Tänker mycket på mat, ätande eller kroppens vikt och form.

  • Upplever att hetsätningen påverkar relationer, arbete eller studier.

Det är särskilt viktigt att söka hjälp om problemen har blivit ett återkommande mönster eller om du samtidigt har depression, ångest eller starkt missnöje med kroppen.