Kognitiva Teamet logo
BehandlareBehandlingsmetoderKonsultationFöretagPriserOm ossKontakt
Logga in
Kognitiva TeametKognitiva Teamet - Terapi för ditt välmåendeGratis konsultation

Om oss

Om ossKarriärFakta och rådKontakt

Utforska

Vanliga frågorBehandlingsmetoderPsykiska problemFör företag

Kontakt

info@kognitivateamet.se08-678 79 08

Sociala medier

FacebookInstagramLinkedIn

© Copyright 2026

PersonuppgiftspolicyAllmänna villkor
Kognitiva Teamet
Kognitiva teametSkuldkänslor

Skuldkänslor

Skuldkänslor uppstår när man upplever att man gjort något fel eller orsakat någon annan skada. Skuld kan hjälpa oss att ta ansvar och förändra beteenden, men stark eller långvarig skuld kan påverka självkänslan och bidra till ångest, nedstämdhet och självkritik.

Hitta behandlareGratis konsultation

Vad är skuldkänslor?

Skuldkänslor är en känslomässig reaktion som kan uppstå när man upplever att man gjort något fel, brutit mot sina egna värderingar eller påverkat någon annan negativt.

Skuld kan vara en naturlig och funktionell känsla. Den kan hjälpa oss att förstå när vi gjort något vi ångrar och motivera oss att ta ansvar, be om ursäkt eller försöka göra situationen bättre.

Ibland blir skulden däremot oproportionerligt stark eller kvarstår trots att personen egentligen inte har gjort något fel. Då kan skuldkänslorna börja påverka måendet och vardagen.

Det är också möjligt att känna skuld för sådant man inte kan kontrollera eller egentligen inte ansvarar för. Då kan skulden bli en del av ett mönster av stark självkritik.

Vanliga uttryck

Skuld kan ta sig olika uttryck beroende på vad känslan handlar om och hur personen försöker hantera den.

Överdrivet ansvar

Personen kan känna ansvar för sådant som egentligen ligger utanför den egna kontrollen. Det kan exempelvis vara att känna skuld för hur andra människor mår.

Ältande

Personen kan gå tillbaka till tidigare situationer och tänka på vad hen borde ha gjort annorlunda. Tankarna kan fortsätta trots att det inte finns något som går att förändra.

Överdrivna ursäkter

En person som ofta känner skuld kan be om ursäkt även när det egentligen inte finns något att be om ursäkt för.

Behov av att gottgöra

Skuldkänslor kan leda till ett starkt behov av att kompensera eller göra något för att "ställa saker till rätta", även när situationen inte kräver det.

Skuld efter en konflikt

Efter ett gräl kan personen ta på sig hela ansvaret och bortse från den andra personens ansvar eller från omständigheterna runt konflikten.

Skuld efter trauma

Efter traumatiska händelser kan personen känna skuld över sådant som egentligen inte var möjligt att kontrollera. Detta kan ibland kallas överlevnadsskuld eller traumarelaterad skuld.

Vad orsakar skuldkänslor?

Skuldkänslor kan uppstå efter konkreta handlingar, men också genom hur vi tolkar en situation.

Personer som ställer höga krav på sig själva kan lättare känna skuld när de inte lever upp till sina egna förväntningar. Även tidigare erfarenheter av kritik eller att ha fått ta stort ansvar kan påverka.

Ibland kan skuld uppstå i samband med relationer. Man kan exempelvis känna ansvar för en annan persons känslor eller mående även när ansvaret egentligen inte ligger hos en själv.

Traumatiska erfarenheter kan också påverka skuldkänslor. En person kan exempelvis känna skuld för något som hände trots att situationen låg utanför personens kontroll.

Skuld kan även förekomma tillsammans med exempelvis depression, ångest, trauma eller tvångsproblematik.

Stöd vid skuldkänslor

Stöd kan hjälpa personen att skilja mellan faktisk skuld och skuld som bygger på överdrivet ansvar eller hård självkritik.

Kognitiv beteendeterapi (KBT) kan användas för att undersöka tankar om ansvar, skuld och konsekvenser. Man kan exempelvis arbeta med tankemönster som "allt var mitt fel" eller "jag borde ha förhindrat det".

I vissa fall kan det också vara viktigt att arbeta med självmedkänsla och förmågan att acceptera att människor gör misstag.

Målet är inte att ta bort all skuld. En mer hjälpsam målsättning är att kunna ta ansvar när det är motiverat, men släppa skuld när man faktiskt inte bär ansvaret.

Stödets olika steg

Arbetet med skuldkänslor handlar ofta om att förstå vad skulden bygger på och om ansvaret faktiskt är rimligt.

Kartläggning

Först undersöks vilka situationer som väcker skuld och vilka tankar som uppstår. Man kan också titta på hur personen brukar agera när skulden kommer, exempelvis genom att be om ursäkt, älta eller försöka gottgöra.

Undersöka ansvar

Personen får undersöka vilket ansvar som faktiskt ligger på den egna personen och vad som ligger utanför den egna kontrollen.

Utmana överdriven skuld

Tankar som "allt är mitt fel" eller "jag borde ha vetat" kan undersökas mer nyanserat. Fokus ligger på vilka faktiska omständigheter som fanns vid tidpunkten.

Ta ansvar där det behövs

Ta ansvar där det behövs

Öva på att släppa skuld

När personen har tagit rimligt ansvar behöver hen också kunna acceptera att situationen inte går att förändra. Att göra ett misstag innebär inte att man som person är dålig.

Utveckla ett mer balanserat förhållningssätt

Målet är att kunna skilja mellan att ha gjort något fel och att vara en dålig människa. På så sätt kan skuld användas som information utan att övergå i destruktiv självkritik.

När ska man söka hjälp?

Gratis konsultation

Det kan vara bra att söka stöd om skuldkänslorna är starka, återkommande eller påverkar vardagen.

Det kan exempelvis vara aktuellt om du:

  • Ofta känner skuld utan att veta varför.

  • Känner ansvar för andra människors känslor eller mående.

  • Har svårt att släppa saker du gjort eller sagt.

  • Ältar tidigare misstag.

  • Ber om ursäkt mycket trots att du inte gjort något fel.

  • Har svårt att acceptera att andra kan vara besvikna på dig.

  • Känner att du måste kompensera för sådant du upplever att du gjort fel.

  • Har stark skuld kopplad till tidigare händelser.

  • Upplever att skulden påverkar relationer, arbete eller vardag.

  • Känner stark skam, ångest eller nedstämdhet på grund av skuldkänslorna.