Hälsoångest

Hälsoångest innebär en överdriven och ihållande oro för den egna hälsan. Personen kan vara rädd för att ha en allvarlig sjukdom eller för att utveckla en sjukdom i framtiden, även när det finns liten eller ingen medicinsk anledning till oron.

Vanliga kroppsliga förnimmelser som huvudvärk, hjärtklappning, yrsel eller magbesvär kan uppfattas som tecken på något allvarligt. När personen börjar fokusera mer på kroppen kan normala eller ofarliga signaler upplevas tydligare, vilket i sin tur kan öka oron.

Hälsoångest kan leda till upprepade kontroller av kroppen, sökningar på internet, kontakt med vården eller frågor till närstående för att få bekräftelse på att allt är okej. Andra kan reagera genom att undvika läkare, undersökningar eller information om sjukdomar.

Problemet handlar därför inte om att vilja ta hand om sin hälsa. Det är den starka oron och de beteenden som följer med den som kan göra att hälsoångesten börjar begränsa livet.

Det finns ingen enskild orsak till hälsoångest. Den kan utvecklas genom en kombination av psykologiska, biologiska och sociala faktorer.

En tidigare sjukdomsupplevelse, att någon närstående blivit allvarligt sjuk eller att man fått skrämmande information om en sjukdom kan bidra. Även perioder av hög stress eller annan ångest kan göra personen mer uppmärksam på kroppens signaler.

Personer som har lätt att tolka kroppsliga förändringar som farliga kan vara mer sårbara. Även perfektionism, behov av kontroll och svårigheter att tolerera osäkerhet kan bidra.

När kontroll eller bekräftelse tillfälligt minskar oron kan beteendet förstärkas. Personen lär sig då indirekt att kontrollen eller bekräftelsen är nödvändig för att känna sig trygg, vilket kan göra hälsoångesten mer långvarig.